Nya insikter kring datadriven hälsa: Så kan HR stötta medarbetares välmående

‍I arbetslivet grundar vi majoriteten av våra beslut baserat på data. Oavsett om det handlar om försäljning, marknadsföring, kundbeteenden eller rekrytering använder vi data för att hjälpa oss ta beslut och undvika att helt gå på magkänsla. Så varför inte göra samma sak för medarbetarnas välmående?

‍

Dagens hälsoutmaningar och avsaknaden av datadrivna beslut

Idag vet de flesta chefer att hälsa skapar en konkurrensfördel. Faktum är att 87 % håller med om det enligt en studie från Harvard Business Review. Ändå har bara 35 % faktiskt gjort något åt saken. Många organisationer är fortfarande inriktade på hälsoinsatser baserade på begränsad data eller helt på intuition. Undersökningar från Aon visar att 52 % av amerikanska företag fortfarande enbart frånvarostatistik som stöd för att ta fram sin hälsostrategi. Samtidigt ignoreras ofta kostnaden för sjuknärvaro – där medarbetare är på jobbet men underpresterar på grund av hälsoproblem. Något som kostar företag långt mer än själva sjukfrånvaron. 

Med dagens ohälsoproblematik - orsakad av den stigande mentala ohälsan - krävs ett mer balanserat och proaktivt förhållningssätt. Ett sätt är att gå från brist på information till välgrundade beslut. Från reaktivt till proaktivt. Från generiskt till anpassat. Som exempel har Deloitte i sina undersökningar visat att företag som investerar i mental hälsa kan se en avkastning på upp till fem gånger kostnaden för dessa insatser. Det bidrar inte bara till välbefinnandet för medarbetaren, utan påverkar även företagets lönsamhet. Det finns ett glapp mellan insikt och handling, och det är här datadriven hälsa kommer in i bilden. Ett sätt att se var problem finns och därefter kunna hantera dem.

‍

Så vad är datadriven hälsa?

Tänk dig att du har tillgång till detaljerad data som visar på utmaningar och orsaker som påverkar medarbetarnas välmående på gruppnivå. Med hjälp av denna information kan du identifiera utmaningar, se trender och skapa proaktiva lösningar innan utmaningen blir större, kostsamma problem. 

‍

Låt oss säga att du identifierar att en stor del av dina medarbetare lider av stress på grund av arbetsbelastningen. Med hjälp av denna information kan ni sätta tydliga och specifika mål som därefter kan följas upp. Exempelvis att på ett målinriktat sätt justera arbetsprocesser, erbjuda flexibel arbetstid, stötta ledarskapet eller ta hjälp av verktyg för stresshantering. På så sätt kan vi skapa förändringar som har verklig inverkan genom att mäta, följa upp och utvärdera era insatser och inte lämna dessa åt slumpen. 

‍

Engagemang och hälsa går hand i hand 

Gallup har visat att det finns ett starkt samband mellan engagemang hos medarbetarna och hälsa. Organisationer med högt engagemang har 21 % högre produktivitet och 37 % lägre frånvaro på grund av hälsoproblem. När medarbetare känner sig sedda, hörda och uppskattade, ökar deras känsla av sammanhang och välbefinnande. Det i sin tur bidrar till både högre engagemang och bättre arbetsresultat.

‍

Hur implementerar du datadriven hälsa?

‍

1. Samla in data utifrån det ni vill uppnå och utvärdera er nuvarande strategi
   En enkel metod är att inleda med en anonym enkät om välbefinnande där du ställer frågor om stressnivåer, sömn, arbetsbelastning – faktorer som är relevanta för din verksamhet. Denna typ av data ger dig en överblick av de största utmaningarna och möjligheterna som kan ha en verklig inverkan på medarbetarnas välbefinnande. 

‍

2. Analysera datan och definiera mätbara resultat
   När du har samlat in data, analysera den för att hitta mönster och trender. Om majoriteten av medarbetarna rapporterar smärtproblematik eller sömnproblem, är det en tydlig signal för att sätta in åtgärder. Här är det viktigt att definiera enkla, konkreta mått som visar när förbättringar sker.  

‍

3. Välj rätt insatser och utvärdera deras effekt
   Alla lösningar är inte lika effektiva. Ställ er frågan: “Vad kommer verkligen att göra skillnad för oss?”.  Om exempelvis smärta är ett genomgående problem för en specifik avdelning kan man införa mikroträningspauser - till exempel 5-10 minuter under arbetsdagen. Danska forskare har visat att denna metod kan vara effektiv för att minska sjukfrånvaro. Syftet är att använda informationen för att förebygga, inte bara för att behandla symptomen.

‍

4. Skapa och arbeta med organisatoriska initiativ som skapar verklig förändring
   Använd denna data för att göra åtgärder som riktar sig mot grundorsakerna. Detta kan inkludera förändringar i arbetsplatsens policy, digitala hälsoundersökningar, utvärdera chefers prestationer utifrån nyckeltal som rör hälsa och välbefinnande, och att erbjuda ledarskapsutbildningar. 

‍

Exempel från verkligheten: Vad det kan leda till? 

Låt mig ge dig ett konkret exempel. Under pandemin upptäckte ett företag att den nya arbetsmiljön satte stor press på medarbetarnas mentala hälsa. Ledningen tog fram en hälsorapport som avslöjade att nästan 60 % av medarbetarna upplevde arbetsrelaterad stress, och 15 % av dem led av hög stress. Med dessa insikter kunde företagets HR-avdelning tillsammans med deras expert inom hälsa och välbefinnande utveckla åtgärder för att proaktivt minska stressnivåerna. Vid nästa hälsorapport visade resultaten att arbetsrelaterad stress hade minskat med 68 %, och hög stress hade minskat med 80 %. 

‍

Att veta är en sak, att handla en annan. När du väl har kännedom från din organisation, agera på denna. Använd data för att visa medarbetare och övriga i företaget att det ni gör skapar en reell skillnad, baserade på de behov ni har. “Agera på den för att göra rätt sak, vid rätt tillfälle, för rätt behov och grupp.”.

‍

Kom ihåg IT-säkerheten

Säkerheten är avgörande för att skydda integritet och bygga förtroende och att säkerställa att insamlad data används transparent och säkert. Detsamma gäller för antalet som ingår i datainsamlingen och att denna data aldrig får kunna härledas till en enskild medarbetare. När medarbetare känner sig trygga med hanteringen av sina uppgifter ökar deras vilja att delta och på så sätt bidra till en positiv förändring. 

‍

Ledarskapet är nyckeln

Ledare är inte bara här för att fatta beslut, de är de som skapar förändring. När chefer leder genom sitt agerande går det att skapa resultat som inte bara är en policy eller en strategi – det blir en del av företagets DNA. Något vi sett i många framgångsrika företag. Datadriven hälsa är därför inte en trend, utan ett värdefullt arbetsverktyg för att bättre förstå de hälsobehov som finns inom en organisation - och agera utifrån dem. Ett sätt att för oss alla skapa en mer hållbar och produktiv arbetsmiljö. Men kanske viktigast, det är också rätt sak att göra.