Sveriges förmånspaket är förlegade

Hur kan det vara så att utvecklingen av förmåner för anställda i Sverige har stannat av, trots att arbetslivet i övrigt genomgått stora förändringar? Vi ser tydliga trender: arbetslivet blir mer flexibelt, anställda värdesätter work-life balance och söker ett högre syfte i sitt arbete. Arbetsplatser har anpassat sig genom att gå från fasta kontorsrum till aktivitetsbaserade ytor och från 100% kontorsnärvaro till hybrida arbetsmodeller.

‍

Men vad har hänt med förmånerna? Förvånansvärt lite. Många företag erbjuder fortfarande samma förmånspaket som för 20 år sedan, trots att behoven och förväntningarna hos anställda har förändrats.

• Friskvårdsbidraget är en av Sveriges mest populära förmåner, det anses t.o.m. som en standard. Ändå använder ungefär hälften av de anställda inte det alls.
• Lunchförmåner och bonusar beskattas hårt, vilket gör att värdet för den enskilde anställde minskar drastiskt.

‍

Samtidigt visar undersökningar från Benify, Epassi och Randstad att anställda idag efterfrågar mer flexibilitet, fler lediga dagar och bättre pensionslösningar. Borde vi inte anpassa förmånerna efter dessa insikter? Lägg till att svenska arbetsgivare sedan länge kämpat med att attrahera och behålla rätt talanger. Trots en period av omfattande varsel är kompetensbrist fortfarande en av de största utmaningarna för företag. Bolag har en otrolig möjlighet att sticka ut i konkurrensen om de blir mer kreativa i hur de utformar sina förmånspaket.

‍

En ny syn på förmåner

– One size doesn’t fit all.

Är det rimligt att en 20-åring, en 40-åring och en 60-åring ska ha exakt samma förmåner? Vill du själv ha samma förmåner idag, som du hade för fem eller tio år sen?Anställda har i grunden olika behov och intressen. Dessutom går vi igenom olika faser i livet. En yngre anställd kanske prioriterar extra semesterdagar eller bidrag till utbildning, medan en äldre anställd hellre ser en högre pensionsavsättning.

‍

Hur skulle förmåner kunna distribueras annorlunda?

• Friskvårdsbidraget skulle kunna användas till något annat för de som inte uppskattar just friskvård.
• Kontanta bonusar kan med fördel växlas till extra pensionsavsättningar eller användas till skattefri kompetensutveckling. 
• Personalbil- och cykelförmåner kan bidra till en mer hållbar livsstil samtidigt som de har skattefördelar.
• Att köpa semesterdagar bidrar till en större flexibilitet, mer återhämtning och en förbättrad hälsa.

‍

En mer flexibel förmånsbudget skulle också kunna hjälpa en anställd att förändra livet totalt, även om det inte är en skattefri förmån. ‍

• ‍Tänk er den anställde som har kämpat i flera år för att bilda familj och nu kan få ett extra bidrag till sina IVF-behandlingar.
• Eller tänk er den anställde som verkligen vill ha en sjukvårdsförsäkring så att man får snabbare hjälp med privata hälsoproblem, men företaget inte erbjuder det idag. Det leder inte bara till en tacksam anställd, utan även en frisk anställd.

‍

Trots att vi har ganska strikta ramar för skattefria förmåner i Sverige, finns det oändligt med möjligheter för anställda att ändå få ut mer värde av sina paket idag. Detta om bara arbetsgivaren moderniserar sin syn på förmåner. Frågan är: vem tar steget först?

‍

_{Bild hämtad från pexels.}