Vad mer kan det betyda?

‍– Nyckeln till att undvika missförstånd

‍

Reagerar du på en rubrik i sociala medier och börjar hamra ner ett svar – utan att ens ha läst klart texten? Drar du orden ur munnen på folk, bara för att ditt tålamod inte räcker till? Vi är alla skyldiga. I en värld där allt går i expressfart – mejl, WhatsApp, sociala medier – är missförstånd det nya normala. Men tänk om vi kunde stoppa upp ett ögonblick och fråga oss: "Vad mer skulle detta kunna betyda?". Shannon L. Alder menar att just den frågan kan minska missförstånd, förbättra vår kommunikation, öka medarbetarskapet och kanske, rädda planeten.

"De flesta missförstånd i världen skulle kunna undvikas om människor helt enkelt tog sig tid att fråga; 'Vad mer skulle detta kunna betyda?' - Shannon L. Alder

‍

Kubakrisen 

Världen stod på randen av kärnvapenkrig. I oktober 1962 hade Sovjet placerat missiler på Kuba, bara 14 mil från den amerikanska kust. En kritisk natt valde president John F. Kennedy att avstå från ett omedelbart militärt angrepp och i stället "sova på saken". Medan timmarna tickade valde han diplomati framför krig – en lösning som fick Sovjet att dra tillbaka sina missiler. Kennedys eftertanke räddade världen från ett tredje världskrig och visade att det ibland är det avgörande att pausa, tänka efter och fråga: "Vad mer kan detta betyda?".

‍

När saker och ting fick ta sin tid 

Har du också undrat över hur fint folk skrev på romantikens tid? Under sent 1700-tal och 1800-tal var brev inte bara meddelanden – de var konstverk. Varje ord var noga valt, varje tanke djupt genomtänkt. Brevskrivandet var ett sätt att uttrycka känslor och filosofi, där varje bokstav var ett konstnärligt uttryck. Eftersom breven ofta tog veckor att leverera, fanns det inget utrymme för snabba, slarviga svar – i stället fick varje brev tid att blomstra.

Varför har människan blivit mer reaktiv och svarar snabbt utan att först tänka efter och resonera?
‍

1. Digitalisering och omedelbar feedback
   I den digitala världen är vi vana vid omedelbar information och snabb kommunikation. Sociala medier och nyhetsflöden uppmuntrar realtidsrespons, vilket skapar en kultur där snabbhet prioriteras framför eftertanke.
   ‍

2. Informationsöverflöd och tidsbrist
   Med ständigt informationsflöde blir vi överbelastade och har allt mindre tid att bearbeta den på djupet. Det leder till att vi ofta reagerar impulsivt för att hänga med i tempot.
   ‍

3. Belöningssystem och sociala normer
   Många plattformar uppmuntrar snabb respons genom likes och kommentarer, vilket triggar hjärnans belöningssystem och skapar ett beroende av omedelbar reaktion.
   ‍

4. Biologiska faktorer
   Hjärnan är programmerad att snabbt reagera på hot och viktiga händelser. I dagens digitala värld triggas samma reaktioner av konflikter och polariserande ämnen, vilket får oss att reagera innan vi hunnit resonera.

‍

Karl och Snobben sitter på en brygga och stirrar upp mot ett hav av glimrande stjärnor en krispig klar natt och förundras över det ändlösa kosmos.

”Vi lever bara en gång”, suckar Karl.

”Fel”, säger Snobben och ler. ”Vi dör bara en gång. Vi lever varje dag.” 

‍

När vi var barn var vi bättre på att ifrågasätta saker eftersom det mesta vi hörde var nytt. När vi blir äldre är det inte längre så. Vi går oftast på rutin och en genomsnittlig person har cirka 12 000 till 60 000 tankar per dag. I en studie fann man att av dessa tusentals tankar var 80 % negativa och 95 % var exakt samma repetitiva tankar som dagen innan (Källa: National Science Foundation). Med detta som bakgrund kanske det inte är så konstigt att vi tar ”genvägar” och ”fyller ut” meningar innan vi läst klart eller sett hela bilden. 

‍

För att minska missförstånden och bli mindre reaktiv kan vi använda oss av några enkla men kraftfulla strategier:
‍

1. Pausa innan du svarar
   Genom att ge dig själv en stunds andrum innan du reagerar, får du tid att lugna impulser och reflektera över vad som faktiskt sagts eller hänt. En kort paus kan göra stor skillnad för hur du tolkar och bemöter situationen. Ett tips kan vara att alltid skriva svaren i ett Worddokument först. Då blir klivet att ”snabbt” klicka på sänd större och du får tid att moderera svaret.
   ‍

2. Öva på självreflektion
   Ta för vana att reflektera över dina egna reaktioner. Varför reagerade du som du gjorde? Vad triggade dig? Självinsikt är nyckeln till att minska reaktiviteten och öka förståelsen för hur du uppfattar andra.
   ‍

3. Använd ”Vad mer kan detta betyda?” som ett verktyg
   Om något känns provocerande eller svårt att förstå, påminn dig om att det kan finnas alternativa förklaringar. Att ställa dig själv denna fråga kan öppna dörren till nya tolkningar och undvika att du reagerar utifrån felaktiga antaganden.

‍

Så om du vill komma till kärnan, bli mer empatisk och en bättre medarbetare. Fråga dig själv oftare, vad mer kan det här betyda?