Den 17:e december skärps lagen för visselblåsning - Det här är vad du behöver veta

Vad är visselblåsning? 

Visselblåsning är när någon vågar ta steget och avslöja missförhållanden inom en organisation. Det kan handla om olagliga aktiviteter, oetiskt beteende eller där det finns ett allmänintresse av att informationen kommer fram. Detta gäller inte bara företag - det kan lika gärna röra sig om myndigheter eller andra delar av samhället. I grunden handlar det om att säga ifrån när något är fel. 

Vilka företag påverkas? 

Lagen trädde först i kraft strax innan årsskiftet 2022 och tillämpas i två steg: 

• Den 17 juli 2022 började lagen omfatta alla företag med över 249 anställda 
• Den 17 december 2023 omfattar lagen också alla företag med över 50 anställda 

Visselblåsarlagen i korthet 

Grunden i lagstiftningen är att varje individ ska ha ett skydd mot repressalier i rollen som visselblåsare. En repressalie kan till exempel vara ett beslut om omplacering, en utebliven befordran eller uppsägning. Du ska alltså inte behöva oroa dig över din lön eller anställning för att du anmäler missförhållanden. 

Viktiga punkter: 

• Visselblåsare ska inte kunna anklagas för att ha åsidosatt sin tystnadsplikt när allvarliga missförhållanden lyfts 

• Visselblåsare kommer att omfattas av den starkaste formen av sekretess 
• Företag behöver ha rutinerna kring visselblåsningen. Bäst är att ha system för hur anställda ska rapportera, vem som hanterar det och hur det ska dokumenteras behöver inrättas. 

Företaget ska utforma sina interna rapporteringskanaler så att den rapporterande personen kan rapportera både skriftligt och muntligt och, om så begärs, vid ett fysiskt möte inom en skälig tid.  

Hantering av visselblåsningsärenden 

En stark rekommendation är att ha ett rapporteringssystem för visselblåsning, detta för att kunna säkerställa de höga sekretesskraven och förenkla hanteringen av ärenden. När rapporteringssystemet är på plats, är det lika viktigt att ärenden hanteras korrekt. Verksamheten måste utse oberoende individer eller avdelningar som är kompetenta nog att bedöma de ärenden som kommer in.  

Många företag väljer att placera ansvaret på HR-avdelningen som är vana att hantera känsliga uppgifter. Eller så väljer man samma personer som blev dataskyddsombud i samband med GDPR och redan har en liknande ställning i förhållande till lagstiftningen. 

Vem eller vilka ska kunna visselblåsa på ett bolag? 

Här behöver vi skilja på vilka som omfattas av skydd vid visselblåsning, och vilka som ska ha tillgång till den interna rapporteringskanalen. Vi börjar med de som omfattas av skyddet: 

• Anställda, konsulter, egenföretagare, praktikanter, volontärer, personer som ingår i någon form av förvaltning eller tillsynsorgan, aktieägare, jobbkandidater och tidigare anställda omfattas av skyddet vid visselblåsning. 

De som ska ha tillgång till en intern rapporteringskanal i verksamheten är:  

• Personer som på något sätt jobbar för eller på företaget idag 

Hur ska visselblåsarärenden dokumenteras och lagras? 

Visselblåsarärenden ska dokumenteras skriftligt, och rutinerna för visselblåsning bör finnas tydligt nedskrivna för alla berörda. Rapporterna som dokumenterar ärendena ska lagras under en begränsad tid, högst två år. Även om GDPR gäller, finns det inget lagkrav på anonym visselblåsning. En god praxis är att bara de som hanterar visselblåsarärenden ska ha tillgång till informationen.  

Behövs systemstöd för visselblåsning? 

Det står inte i lagen att företag måste inrätta ett systemstöd. Som tidigare nämnt är det rekommenderat att ha ett rapporteringssystem med tanke på alla krav på återkoppling, dokumentation, lagring och säkerhet som finns. Det är svårt att se den ekonomiska och praktiska vinningen i att lösa det manuellt. 

Hur kommer jag igång? 

Det finns en enkel trestegsmodell som du kan följa för att komma igång och bli redo att möta de nya lagkraven. 

• Undersök era behov 

Har ni en kanal för visselblåsning idag? Hur står den sig mot de nya kraven? Behöver ni förhålla er efter andra lagar och regler i just er verksamhet? 

• Planera er nya process 

Vilket tekniskt stöd behövs? Vilka personer och roller ska ha ansvar för processen? Vem bedömer vilka åtgärder som krävs? Hur ska ni dokumentera?

• Implementera 

Informera alla i verksamheten om vad som gäller och se till att alla har tillgång till rutinerna.  

Börja också jobba med att skapa en öppen kultur och få medarbetare att känna sig trygga med att rapportera. Det är trots allt hela syftet med den nya lagstiftningen. 

Skriven av Charlotta Lundström, Hailey HR

 Ta del av lagen i sin helhet här!

‍