Bristande transparens & objektivitet: Förtroendekrisen i rekryterings- & bemanningsbranschen

Trots att rekryterings- och bemanningsbranschen i Sverige omsätter lika mycket som tobaksindustrin, hotellverksamheten och möbelindustrin tillsammans, förblir dess närvaro i mediebevakningen förvånansvärt blygsam. Den offentliga diskussionen och debatten har lyst med sin frånvaro samtidigt som de låga trösklarna för att starta rekryteringsföretag i en fragmenterad marknad har bidragit till en sektor som minst sagt kämpar med att upprätthålla ett gott rykte. I Sekandos egen undersökning svarar 80% av de anställande bolagen att man har lågt eller mycket lågt förtroende för leverantörer av rekryterings- och bemanningstjänster.

‍

Data från SCB indikerar att 2023 ser ut att bli ett av de tuffaste åren för branschen sedan mätningarna påbörjades 2009. Branschen är förvisso oerhört konjunkturkänslig, men att endast skylla på konjunkturen för den dystra trenden är att göra det mycket enkelt för sig. Branschen har sedan länge fokuserat mer på att utveckla sina säljavdelningar än att faktiskt förbättra kvaliteten på tjänsterna. Avsaknaden av objektiva prestationsmått har tvingat kunderna att lita på subjektiva säljargument istället för att ges möjlighet att utvärdera leverantörerna på dess faktiska resultat. Dessutom förpassas kunderna till fortsättningsvis behöva lyssna på samma uttjatade säljpitchar med dess sedvanliga brist på faktiskt meritbaserade underlag.

‍

Centralt för en välfungerande marknad står principen om meritokrati, en grundläggande filosofi som prioriterar kompetens, prestation och bevisad skicklighet framför andra faktorer som nätverk, bakgrund eller marknadsföringsbudget. Meritokrati som koncept innebär att individer och organisationer utvärderas och belönas baserat på deras faktiska förmåga och prestationer. I en meritokratisk miljö blir de mest kompetenta och skickliga individerna de som lyckas, vilket uppmuntrar till en kultur av hårt arbete, innovation och ständig förbättring.

‍

Trots det växande missnöjet är branschen fortsatt lite som en julmarknad där ståndens placering bestäms av vem som känner arrangören, var med förra året, eller som har det mest påkostade ståndet snarare än kvaliteten på deras produkter. Kunderna efterfrågar verktyg för att fatta beslut baserade på mer än bara magkänsla. Objektiva datapunkter som tidigare prestationer och kundomdömen kommer att stå i centrum för att öka förtroendet för branschen i allmänhet och för bolagen i synnerhet.

‍

Förskjutningen mot en meritokratisk modell är givetvis inte unik för just kompetensbranschen, utan speglar en bredare trend i affärsvärlden där kompetens, resultat och bevisad effektivitet prioriteras. Däremot är tjänster, till skillnad från fysiska produkter, som bekant notoriskt svårbedömda i sin natur. Således innebär det att leverantörer behöver anpassa sig till dessa förändrade förväntningar, dvs. flytta fokus till att kunna påvisa mätbara och bevisade resultat snarare än att slipa på sina säljargument.

‍

För att vara relevanta och framgångsrika, måste aktörer inom rekryterings- och bemanningsbranschen anpassa sig till dessa förändrade förväntningar, vilket innebär ett fokus på att leverera mätbara och bevisade resultat. Den framväxande betydelsen av meritokrati erbjuder företag som söker tjänsterna en möjlighet att fatta välgrundade beslut baserade på solid och pålitlig information.

‍

En meritokratisk utveckling är inte bara ett nödvändigt förhållningssätt för att leverantörerna ska vinna fler affärer, utan banar även vägen för en positiv framtid för både köparna och den bredare ekonomin. En förändring som inte bara leder till bättre affärsresultat, utan också till en starkare och mer transparent arbetsmarknad.