Att skapa en bra relation

– SPONSRAD ARTIKEL

‍Vi människor är sociala varelser, flockdjur, vilket innebär att något av det viktigaste för oss är att bli sedda av de andra i flocken.

Skriven av
Leif E Andersson
1/23/2024
Kategori
Ledarskap

Vi människor är sociala varelser, flockdjur, vilket innebär att något av det viktigaste för oss är att bli sedda av de andra i flocken. Sociologiprofessorn Johan Asplund skrev i en essä om hälsandets konst att det värsta du kan göra mot annan människa är att sluta hälsa. När du slutar hälsa på en människa som du tidigare har hälsat på gör du en tydlig markering; Jag ser inte dig längre. Du finns inte för mig, du är inte ens värd att hälsa på.

Vänder vi på det så blir hälsandet en viktig del i att skapa en relation. Det är en bra bild av relationsskapande, en bra nivå. Det pratas om feedback, återkoppling, positiv feedback och liknande. Många frågar mig hur de ska göra. Hur ger jag bra positiv feedback? Frågandet har fått mig att förstå att de ser det som något komplicerat. Det behöver inte vara svårt, det räcker långt med något så grundläggande som att se en annan människa, genom att hälsa.

Att få en medmänniska att känna sig sedd är det första och viktigaste steget till en bra relation. Psykologen Alice Miller skrev om den räddande ängeln som ett begrepp för den som gav ett barn som for illa lite medmänsklig uppmärksamhet. De barnen kunde senare i livet vittna om att det var den människan som fick de att stå ut.

Nästa steg är att stanna till och prata, ge en medmänniska din uppmärksamhet. Den kanske viktigaste färdigheten i detta är tystnaden. Studier på samtalsmetodik och metaanalyser av sådana studier visar att tystnaden är den viktigaste faktorn i bra samtal. Att den som lyssnar vågar vara tyst. En lyssnare som visar att hen lyssnar genom ögonkontakt, nickande, hummande, och samtidigt vågar vara tyst.

Det vanligaste felet jag märker i samtalsträning är hur upptagna vi är av oss själva, av att tillföra något. Det är sällan en elak eller narcissistisk självupptagenhet, de flesta vill väl. De vill vara en bra lyssnare, de vill verkligen hjälpa den de pratar med. Denna starka vilja att hjälpa till leder tyvärr till de tänker mer på hur de ska kunna hjälpa till, än på att lyssna på sin medmänniska.

Så, vill du skapa en bra relation till dina medmänniskor så ska du se dem, exempelvis genom att hälsa på dem. Börjar ni sedan prata så ska du våga vara tyst och lyssna på vad den unika människan har att säga. Intresserade dig för hur hen tänker, inte vara för snabb med vad det sätter igång för tankar i dig. Håll tillbaka dig själv och dina egna tankar en stund, fokusera istället på hur den andra uppfattar saker. Hur tänker och känner hen kring detta?

Ett bra exempel är barnet som kommer och visar upp en teckning. Den stressade vuxne säger ”fin teckning” och fortsätter med sitt. Den mindre stressade säger detsamma och ägnar sedan lite mer tid åt barnet genom att berätta vad hen, den vuxne, ser och tolkar i teckningen, ”Fint, ett hus! Är det där pappa?”. En relationsskapande vuxen frågar barnet, ”Se där, vad har du ritat?” och låter barnet berätta. Lyssnar och visar intresse för vad barnet vill säga om teckningen, eller om något annat barnet vill prata om. Teckningen kanske bara var ett sätt att få kontakt?

Krönika skriven av Leif E Andersson
Leif E Andersson är datavetare, leg psykolog, utbildar inom OBM (Organizational Behavior Management) och skrev den första svenska boken om OBM 2008. De senare böckerna “Psykologi för projektledare” och “OBM Boken – psykologi för ledare” har båda fått utmärkelsen Årets projektledarbok. Läs mer om OBM utbildning här.

I denna text uttrycker skribenten sina åsikter och tankar, och artikeln klassificeras som en krönika med opinionsinnehåll. Om du har några synpunkter eller vill föreslå en ny artikel, ber vi dig att kontakta vår redaktion.
Taggar:
Leif E Andersson

‍Leif E Andersson är datavetare, leg psykolog, utbildar inom OBM (Organizational Behavior Management) och skrev den första svenska boken om OBM 2008. De senare böckerna “Psykologi för projektledare” och “OBM Boken – psykologi för ledare” har båda fått utmärkelsen Årets projektledarbok.