Fikat – din mest underskattade HR-strategi

När vi pratar om arbetsmiljö pratar vi ofta om stora system, policydokument och pulsmätningar. Men ibland glömmer vi det enklaste – och kanske viktigaste – vi har: fikat.

Fikat är mer än en kaffepaus. Det är arbetsplatsens sociala smörjmedel, den osynliga kitt som håller ihop team, och den enda stund på dagen då folk verkligen pratar med varandra utan PowerPoint.Forskning visar att informella mötesplatser – som fikarum – stärker tilliten mellan kollegor, ökar känslan av samhörighet och minskar upplevelsen av stress. När människor får prata fritt, utan agenda, uppstår något som kallas “mikroåterhämtning”. Det är korta stunder där hjärnan får vila från krav, prestation och mål.

Och det är inte bara en känsla. En studie från Karolinska Institutet visar att återhämtning i form av små pauser under dagen är direkt kopplad till minskad korttidssjukfrånvaro. Samtidigt pekar annan forskning på att informella samtal ofta är det som håller ihop mellanmänskliga relationer på jobbet – särskilt i hybrida eller digitala miljöer där spontana möten blir allt mer sällsynta.

Vill du veta hur det egentligen står till med kulturen på jobbet? Titta inte i HR-systemet – titta in i fikarummet. Är det livligt eller tyst? Skratt eller suckar? Sitter folk tillsammans eller isolerar de sig med mobilen? Fikat fungerar som en lågtröskelindikator på den psykosociala arbetsmiljön. Om människor börjar hoppa över fikan – inte för att de är upptagna, utan för att de inte orkar – då har du ett arbetsmiljöproblem på gång.

Jag har sett organisationer där fikan rationaliserats bort för att “öka effektiviteten”. Det blev effektivt, ja – men bara i bemärkelsen att alla gick hem med spända axlar och tappad arbetslust. Det tog ett halvår innan man insåg att kaffe och samtal inte är slöseri – det är syre för kulturen.

Tre HR-tips för ett bättre fika

1. Skydda tiden – Schemalägg inte möten under de fasta fikastunderna. Visa att återhämtning är prioriterat. (Och ja, det här är något jag själv behöver bli bättre på.)
2. Skapa variation – En gång i månaden: byt plats, bjud in en gäst eller kör en temafika. Det främjar nya samtalsämnen och korsbefruktning av idéer.
3. Lyssna på vad som sägs – Fikan är inte bara för trevlighetsprat. Det är också en källa till informell feedback. Vad oroar folk? Vad engagerar dem? Det som dyker upp i fikarummet förtjänar ibland att hamna i HR-agendan.

Alla pratar om AI, automatisering och datadrivna HR-insikter. Men ibland behöver vi gå tillbaka till grunderna. Det är inte alltid de mest avancerade lösningarna som gör störst skillnad – ibland räcker det med en kopp kaffe, en bulle och en nyfiken kollega.

Så nästa gång du funderar på din organisations arbetsmiljöstrategi – börja i fikarummet. Det är där kultur byggs. Och ibland är det där förändring börjar.

‍

‍

Referenser
Edmondson, A. (1999). Psychological safety and learning behavior in work teams. Administrative Science Quarterly, 44(2), 350–383.
Sonnentag, S. & Fritz, C. (2007). The Recovery Experience Questionnaire. Journal of Occupational Health Psychology, 12(3), 204–221.
Henning, R. A., Sauter, S. L., Salvendy, G., & Krieg, E. F. (1989). Microbreak length, performance, and stress in a data entry task. Ergonomics, 32(7), 855–864.
Karlson, B., Jönsson, P., & Österberg, K. (2014). Long-term recovery from stress-related exhaustion disorder: A follow-up study of occupational therapy-based rehabilitation programs. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 21(5), 369–376.
Sveriges Arbetsmiljöverk (2015). AFS 2015:4 – Organisatorisk och social arbetsmiljö. Hämtad från www.av.se

‍